Vi studenter gör i år, 2018, följande iakttagelse: Trots de många varningarna från det vetenskapliga samfundet och trots att effekterna av klimatförändringarna redan syns runt om i världen fortsätter vårt samhälle mot en katastrof för både miljö och människa.

Måste vi påminna om det här? Vart och ett av de senaste tre decennierna har varit varmare än det förra[I]. Sommaren 2018 har i Sverige varit extremt torr, med allvarliga skogsbränder och förlorade skördar som följd[II]. Globalt har kraftiga stormar och skogsbränder blivit allt vanligare, och glaciärerna smälter snabbare än forskarna väntat[III]. De vilda populationerna av däggdjur, fiskar, fåglar och reptiler har minskat med hela 60 procent sedan 1970[IV]. På grund av den kraftiga ökningen av extremväder och naturkatastrofer, sämre jordbruksförhållanden och spridning av sjukdomar, riskerar mer än 100 miljoner människor att hamna under fattigdomsgränsen före år 2030[V]. År 2050 förväntas 250 miljoner människor tvingas fly på grund av extrema, klimatrelaterade händelser[VI].

Listan kan göras lång, så låt oss fatta oss kort: vi har på global nivå passerat minst 4 av de 9 "planetära gränserna"[VII] bortom vilka miljöförstöringen riskerar att orsaka kraftiga förändringar av ekosystemen och hota mänsklighetens framtid. Måste vi vänta tills alla gränser är passerade innan vi agerar? Under COP21 i Paris 2015 enades 195 länder, med stöd av experter och ideella organisationer, om att man måste begränsa jordens uppvärmning till väl under 2°C för att undvika förödande konsekvenser. Vi konstaterar med frustration att de föreslagna åtgärderna är helt otillräckliga[VIII] för att bemöta de utmaningar vi står inför.

Åtgärderna är otillräckliga eftersom de inte gör något åt problemens orsak. Vårt samhällssystem är baserat på BNP-tillväxt utan att reflektera över tillväxtens baksidor. Det är en av huvudorsakerna till de miljöproblem och sociala kriser som nu uppstår. Vårt ekonomiska system tar fortfarande inte hänsyn till att jordens resurser är ändliga[IX] och att skador på miljön kan vara oåterkalleliga. De ekologiska kriser som vi står inför kommer också innebära stora påfrestningar på det ekonomiska systemet i sig. Vårt politiska system har inte lyckats visa på en hållbar framtidsvision, eller ta effektiva beslut som kan förnya samhället. Slutligen präglas vårt samhälle av individualism och konsumtionshets, vilket leder till att en ohållbar livsstil betraktas som det “normala”. Vi lever i bästa fall i okunnighet, i värsta fall förnekelse.

Vi som skrivit under detta manifest är övertygade om att denna mörka framtid går att undvika. Vi har idag två alternativ: att fortsätta förstöra vårt samhälle på samma sätt eller att ta framtiden i våra egna händer genom att ställa om våra vardagsliv och arbetsliv i en hållbar riktning.

Det första alternativet är enkelt, eftersom inga större förändringar behöver genomföras, men då skulle vi unga få se klimatet förstöras under vår livstid. Vi vägrar låta detta bli verklighet. Vi är fler och fler som tror att en radikal förändring är det alternativet som skulle ge oss de bästa framtidsutsikterna. Trots att vi kanske har ett andrum innan våra rika länder drabbas av svåra konsekvenser på grund av miljöproblemen, vägrar vi låta detta andrum blir en ursäkt för passivitet, särskilt när andra redan lider av konsekvenserna av vår samhällsmodell. En genomsnittlig svensk hör till världens rikaste människor, och mer än fyra planeter skulle krävas om alla jordens invånare hade samma livsstil som vi[X]. Vi kommer att bli allt mer medskyldiga om vi inte engagerar oss nu för att styra bort från en ekologisk kris.

Med tanke på omfattningen av utmaningen inser vi att enskilda åtaganden inte räcker till. Vad är meningen med att cykla, när en jobbar på ett företag vars verksamhet bidrar till att klimatförändringarna påskyndas eller våra naturresurser utarmas? När vi närmar oss arbetsmarknaden, märker vi att systemet vi befinner oss i leder oss mot arbetsplatser som ofta strider mot våra värderingar och som låser oss fast i en ohållbar livsstil. Vi är fast bestämda, men vi kan inte agera ensamma; vi kan inte förändra samhället utan ett aktivt engagemang från ekonomiska och politiska beslutsfattare, vars enda syfte borde vara att tjäna allmänintresset på ett hållbart sätt.

Vi, framtidens arbetskraft, är redo att ändra vår livsstil och utmana vår bekvämlighet för att samhället ska förändras drastiskt.

Vi vill utnyttja vår makt som studenter genom att endast söka oss till de arbetsgivare som vi anser delar våra värderingar. Vi anser att det är möjligt att leva utan varken extrem konsumtion eller total fattigdom, att ekonomin måste räkna med sitt beroende av miljön för att vara hållbar och att lösningar på miljöproblemen är nödvändiga för att minska ojämlikheter och riskerna för konflikter. Det samhälle vi vill ha är inte ett hårdare, tristare samhälle, präglat av ouppfyllda behov; utan ett samhälle som är lugnare, trevligare och med en självvald minskning av konsumtion. Faktum är att denna omställning inte alls är omöjlig att förena med ett gott liv, tvärtom. På grund av allt detta måste företag sätta ekologisk hållbarhet i centrum för sin organisation och verksamhet.

Som medborgare, konsumenter och framtidens arbetskraft slår vi i detta manifest fast vår bestämda ambition att förändra det ekonomiska system som vi inte längre tror på. Vi är medvetna om att detta kommer att innebära en nödvändig förändring i vårt sätt att leva. Det är hög tid att vidta de nödvändiga åtgärderna, och sluta leva utöver våra planetära tillgångar[XI] på andra människors och kommande generationers bekostnad. Vi behöver andra mål än de som försöker bevara våra onödiga konsumtionsvanor. Vi måste sätta den ekologiska omställningen i centrum av vårt sociala projekt. För att åstadkomma det krävs ett kollektivt uppvaknande. Med tanke på projektets omfattning, kommer allas engagemang behövas, och vi är redo att göra vår del, med entusiasm och beslutsamhet. Genom vår mobilisering vill vi uppmuntra alla aktörer i samhället – offentliga myndigheter, företag, privatpersoner och föreningar - att spela sin roll i denna stora omställning och göra de nödvändiga förändringarna för ett hållbart samhälle.




Skriv under manifestet

Varför ska jag skriva under? För din skull - att en gång för alla uppmärksamma att problemen som beskrivs är verkliga, och att du vill fundera på din roll i deras lösningar. För oss studenter - att skapa en kollektiv rörelse så att de som agerar inte längre är i minoritet. För de andra - att visa att vi studenter är medvetna av dessa problem, kan identifiera deras orsak och är redo att agera.
Om du känner att det saknas konkreta handlingar, så är det normalt. Vi förklarar på FAQ varför vi inte föreslår detaljerade handlingar; och på Vad kan du göra? finns mer information för att läsa mer om problemen och vad du kan göra. Kolla gärna vidare där, men framför allt skriv under manifestet!


Ditt lärosäte är ännu inte med i vår databas av e-postadresser. Om möjligt, använd din skolmail.

Vill du hjälpa oss att lägga till ditt lärosäte?
Kontakta oss på följande adress kontakt@studentmanifestet.se och ange ditt lärosäte samt den e-postadress ni har för skolmail (ex: namn@kth.se). Tack på förhand!


OBS! Du måste bekräfta din underskrift genom att klicka på länken som skickats till dig i bekräftelsemailet. Kom ihåg att även titta till din skräppost.



Källor


[I] 5ème Rapport du GIEC sur les changements climatiques et leurs évolutions futures (2013)

LECLIMATCHANGE.FR

[II] Sarah Sermondadaz, "Incendies en Suède : un avant-goût de ce qui attend l'Europe, prévient Jean Jouzel", Science et Avenir (23 Juillet 2018)

SCIENCESETAVENIR.FR

[III] Agence Européenne pour l'Environnement, l'Environnement en Europe : Etat et perspectives (2015)

EEA.EUROPA.EU

[IV] Comité Scientifique Français de la Désertification

CSF.DESERTIFICATION.ORG

[V] Banque mondiale, "Plus de 100 millions d'êtres humains pourraient continuer d'échapper à la pauvreté grâce à un effor immédiat en faveur d'un développement respectueux du climat", Communiqué de presse n°2016/164/GCC (8 Novembre 2015)

SCIENCESETAVENIR.FR

[VI] ONU Info, "Climat : 250 millions de nouveau déplacés d'ici à 2050, selon le HCR" (10 Décembre 2008)

NEWS.UN.ORG

[VII] Stockholm Resilience Center

STOCKHOLMRESILIENCE.ORG

[VIII] Programme des Nations Unies pour l'Environnement, The Emissions Gap Report 2017 (31 Octobre 2017)

WEDOCS.UNEP.ORG

[IX] Donella H. Meadows, Dennis L. Meadows, Jorgen Randers et William W. Behrens III, The Limits to Growth, Universe Books (1972)

DONELLAMEADOWS.ORG

[X] WWF, Så beräknar man ekologiska fotavtryck

WWF.SE

[XI] WWF, L'autre déficit de la France (2018)

WWF.FR